Kategorier
Gudstjänst Musik

Gudstjänst med önskepsalm

Den 28 februari firar vi gudstjänst med temat ”Den Kämpande Tron”. Till denna gudstjänst öppnar vi upp för alla att skicka in önskemål på psalmer som hjälpt och stöttat under svårigheter.

Din önskan skickar du till Kristina Sturk Steinwall senast 18/2.

Kategorier
Dagens bibelord

Dagens bibelord

Förtrösta alltid på Herren, ty Herren är en evig klippa.

Jes 26:4
Kategorier
Betraktelse

Att valla katter

Ett välbekant idé i vår tid är att människan har obegränsad potential, att vi kan bli vad vi vill, och att livets mening är att förverkliga sig själv. Begreppet förknippas primärt med den amerikanske psykologen Carl Rogers, och har i hög grad präglat vårt moderna samhälle sedan teorierna lanserades på 1950-talet. Målet är att leva det goda livet, ett liv där vi ständigt fångar varje ögonblick (tänk YOLO – You Only Live Once), ständigt är kreativa, ständigt kan lita på vårt eget omdöme och klarar av att skilja på rätt och fel, ständigt utvecklas, ständigt frigör oss från normer, ständigt går vår egen väg. Kort sagt – ett fullständigt utmattande, skoningslöst, obarmhärtigt liv.

Tanken är inget annat än befängd. För människan är begränsad, inte obegränsad. Vi har alla fel och brister, vi brister i omdöme, vi ljuger för oss själva och andra, vi följer med strömmen, vi har fördomar, vi orkar inte ändra på oss. Men samtiden försöker oupphörligen tuta i oss budskapet att vi måste vara katter – gå vår egen väg, göra våra egna bedömningar, veta bäst själv. Förverkliga oss själva. Allt ansvar vilar på oss själva. Om livet inte blir som vi har tänkt oss, är det vårt eget fel. Livet blir mer och mer komplicerat, valen fler, kraven högre. Och utbrändhet och psykisk stress ökar, särskilt bland unga människor.

En katt låter sig inte vallas. I sin olydnad är den helt ensam och utlämnad åt livets faror. Att följa Jesus är att bli fri från villfarelsen att vi alla måste vara katter. Det är att falla in i den nåd och vila som finns i vetskapen om att vara älskad, önskad och sedd. Gud gör, inte vi. Gud räddar, inte vi. Gud leder, inte vi. Det kräver förstås också att vi accepterar att vi är fårskallar. Även om vi är individer, unika varelser – för det är får också – så har vi gemensamma behov. Vi behöver sammanhang, ledning, vila. Vi behöver vara tillsammans, känna trygghet och glädje bland andra som är som vi. Och vi behöver en god herde, som är beredd att ge sitt liv för fåren. För vår egen kraft räcker inte, men Guds kraft är oändlig.

Herren är min herde, ingenting skall fattas mig.
Han för mig i vall på gröna ängar, han låter mig vila vid lugna vatten. Han ger mig ny kraft och leder mig på rätta vägar, sitt namn till ära.
Inte ens i den mörkaste dal fruktar jag något ont, ty du är med mig, din käpp och din stav gör mig trygg.
Du dukar ett bord för mig i mina fienders åsyn, du smörjer mitt huvud med olja och fyller min bägare till brädden.
Din godhet och nåd skall följa mig varje dag i mitt liv, och Herrens hus skall vara mitt hem så länge jag lever.

Psaltaren 23
Kategorier
Betraktelse

Frestelsens fisk

Det näst sista kapitlet, kapitel 20, slutar med att Jesus visar sig för lärjungarna ett flertal gånger efter sin uppståndelse, och bland annat erbjuder Tomas Tvivlaren att känna på hans sår. Det avrundas med ett par slutord: ”Också många tecken som inte har tagits med i denna bok gjorde Jesus i sina lärjungars åsyn. Men dessa har upptecknats för att ni skall tro att Jesus är Messias, Guds son, och för att ni genom att tro skall ha liv i hans namn.” Klart slut, over and out. Varför får vi sedan följa sju misslyckade fiskare uppleva ännu ett Jesusmöte, ännu ett tecken, ännu ett kapitel?

Att det allra sista kapitlet, kapitel 21, är ett senare tillägg står tämligen klart för modern forskning, och det mesta tyder på att det är samme författare. Inga urkunder har heller hittats där kapitel 21 saknats. Men varför upplevde författaren att detta var så viktigt att det behövde läggas till i efterhand?

De trodde att Jesus var borta.
De trodde att Jesus var död.
Då kom han på stranden en morgon
som lyste röd.

SvPs 156:1, vers 1

Att få en inblick i urkyrkans tid, de första lärjungarnas vardag, blir betydelsefullt för oss när vi förstår att inte heller de på ett självklart sätt förmådde bara lämna allt och följa Jesu befallning. De behövde fortfarande fiska ibland. När missionerandet gick tungt kanske det kändes som en frestelse att fly ut i fiskebåten en stund. Livet var inte så enkelt. Inte heller var alla deras bröder och systrar alltid bland dem. Av de tolv lärjungarna var här bara sju. Var var de övriga? Hade de gripits av tvivel, lämnat uppdraget, var de sjuka?

Han stod mitt ibland dem som förut.
Bland stenarna brann det en glöd.
Han lät dem få fiskar i näten
och gav dem bröd.

SvPs 156:1, vers 2

Vi känner igen frågorna från vårt eget liv. Ibland är vi många, målmedvetna och övertygade i vår mission; ibland är vi få, hungriga, ensamma och till synes misslyckade. Med Jesus närvarande, däremot, är allt möjligt. Med Jesus kommer tryggheten, brödet och fiskelyckan. Och den unga kyrkan överlever den första tidens prövningar och växer.

När vi vandrar i Jesu fotspår går vi ibland två steg framåt och ett tillbaka. Vi kanske går vilse eller flyr ut i fiskebåten en stund, eftersom vi är människor. Men den uppståndne Kristus söker upp oss, ger oss för varje dag ny kraft, nya möjligheter och nytt bröd för dagen. Så var det i begynnelsen, så är det nu, och så ska det vara tills dess han kommer åter i härlighet.

Tro inte att Jesus är borta.
Tro inte att Jesus är död.
Han lever och ger oss att äta
av livets bröd.

SvPs 156:1, vers 3
Kategorier
Undervisning

Inspirationshelgen i höst istället

Den helg som vi hade planerat att ha tillsammans med EFS inspiratör, Magnus Persson, 24-25/4, skjuter vi fram till hösten. Förhoppningen var att regeringen skulle ha lättat på restriktionerna den 11/4, men när det nu har flyttats fram tror vi att det klokaste är att skjuta på inspirationshelgen. Behovet av att ses och inspireras tillsammans är stort, men vi behöver kunna mötas i kyrkan för detta. Har du frågor eller tankar om detta, hör gärna av dig till mig, Emmeli.

Kategorier
Betraktelse

Gud är en av oss vid detta bord

Närhet, ljus och ingen utanför,
en fattigmåltid, enkelt vin och bröd,
en kärleksfest med himmelskt överflöd.
Gud är en av oss vid detta bord.

Sv.Ps 396 vers 4 (A. Frostenson)

Jesus hade legat till bords många gånger med lärjungarna förut, och under och tecken hade skett, så Jesus var vid det här laget omtalad och ryktbar. Lika känd (eller snarare ökänd) var Jesus dock för att äta och dricka tillsammans med utstötta, sjuka, prostituerade och kriminella. För hans motståndare var det klandervärt, graverande, otänkbart och ovärdigt för Messias, men Jesus kom inte för att bota de redan friska. Inbjudan till Gudsrikets måltid och gemenskap gäller – då som nu – alla som vill vända om, följa Jesus och vandra kärlekens väg.

Den nattvard vi nu firar länkar ihop den judiska påskmåltiden och den framtida festen i himlen. Den är alltså samtidigt en åminnelsemåltid (”gör detta till min åminnelse”, säger Jesus) och en förväntningens måltid (”till dess du kommer åter i härlighet”, säger vi).

Urkyrkan verkar ha firat nattvard ofta, och att vi i år inte kan mötas och dela Herrens måltid på skärtorsdagen, dagen för nattvardens instiftande, är sorgligt och smärtsamt. Det är något viktigt, något reellt, som just nu går förlorat. Men inte heller detta tillstånd av sjukdom och brist kommer att bestå för alltid! Vi får dra oss till minnes Paulus ord:

Jag menar att våra lidanden i denna tid ingenting betyder mot den härlighet som skall uppenbaras och bli vår.

Rom 8:18 (Bibel 2000)

Vi bärs av ett hopp som är större än stundens lidanden. Vi bärs av tilliten till en Gud som förmår besegra lidande, sjukdom och själva döden, och vi bärs av hoppet om ett evigt liv. Paulus fortsätter, lite senare i Romarbrevet:

I hoppet är vi räddade – ett hopp som man ser uppfyllt är inte något hopp, vem hoppas på det han redan ser?

Men om vi hoppas på det vi inte ser, då väntar vi uthålligt.

Rom 8:24-25 (Bibel 2000)

Än förmår vi inte överblicka hela Guds plan för vår värld, och vi förstår inte hur det i praktiken ska gå till när den återupprättas. Men påsken berättar för oss att det är en realitet att ljuset slutligen besegrar mörkret. I den vissheten får vi vila.

Kategorier
Betraktelse

Strö palmer på väg

Palmsöndagen och första advent är oupplösligt sammanflätade kring ett och samma tema: ”ankomst”. Världens frälsare är på väg! I adventstid kommer han – i ringhet klädd, på fattigdomens bädd, till synes maktlös. Omgiven av kvinnor, män och djur. På palmsöndagen kommer han – omgiven av kvinnor, män och djur, utan rustning och vapen, pompa och ståt. Bereden väg, sjunger vi på första advent – ”strö palmer, bred ut kläder” och ”ej kommer han med härar, och ej med ståt och prakt”.

Palmsöndagen har dock en annan ton, en mer bitterljuv och ambivalent sådan. Vi gläds åt Jesu ankomst till den heliga staden, men vi vet samtidigt att palmsöndagen inleder Stilla veckan, veckan när Jesus ska förrådas, korsfästas och dödas. Jesu intåg är samtidigt en akt av lydnad och av trots – lydnad till sin Faders vilja, trots mot både de världsliga makter som tror sig kunna besegra honom, och trots mot de som vill upphöja honom till världslig kung.

Vi har framför oss en vecka där oförenliga motsatser möts – sorg och glädje, lydnad och trots, förlust och seger, tvivel och tro, allmakt och vanmakt, svek och trofasthet. Stilla veckan är på det sättet som ett koncentrat av livet självt – när hjulen väl satts i rörelse finns det ingen återvändo. Det är en intensiv och paradoxal resa, med ett känt slut. Och vi vandrar den livsvägen, kärlekens väg, med Jesus, till slutet – det slut som också är en början.

Herre, inför din sista vecka
finns allt samlat.
Här finns ytlig hänförelse
och djup hängivenhet, rädsla,
svek, förtvivlan och ånger.
Här finns alla människor.
Här finns du och jag.

Först när jag prövas
vet jag vem jag själv är.
Du vet det – inte jag. Herre,
jag vill följa dig ända fram,
— ända fram till korset!

Caroline Krook, Rogate (Bönboken, 266)
Kategorier
Betraktelse

Som en sol stod Kristus opp

“Som en sol stod Kristus opp

på den tredje dagen.

Nu är själens vårtid här, 

bojan sönderslagen. 

Vintertiden är förbi,

synd och sömn till ända.

Han som uppstått nu vår sorg 

vill i glädje vända.”

SvPs 470:2

Johannes av Damaskus skrev ursprungligen texten till denna psalm, någon gång under 700-talet. Den har sedan översatts till engelska av J M Neale och därefter till svenska av vår Anders Frostenson. Nog längtar vi nu alla efter påsken och allt vad den bär med sig av livets seger över döden, ljusets återvändande, gemenskapens glädje och brödsbrytelse på nytt. 

Jag har, som många andra, alltid uppskattat att leva nära påskdagarnas budskap, nära skeendet. Långfredagens mörker kan vi inte vifta bort eller förminska utan att då också mista tyngden i påskdagens uppståndelseglädje. Vi kallas aldrig till verklighetsflykt. Det är på riktigt, det är sant, det är själva Sanningen, mot vilken allt annat ska stå. Påskdagen är storslagen. Det finns inget att tillägga, så stort är det. Jesus Kristus har segrat över döden! Döden är uppslukad och segern är vunnen. Död, var är din seger? Död, var är din udd? (1 Kor 15:54-55)  Det är så djupt omvälvande – och också svårt att greppa. Påskens annandag fångar det svårbegripliga och flyttar det närmare oss. I Evangelietexten läser vi om hur två lärjungar vandrar tillsammans på väg till Emmaus. De försöker smälta allt som hänt och mitt i allt gör Jesus dem sällskap utan att bli igenkänd. Han förklarar. Men det var svårtuggat också för lärjungarna. De är tröga, precis som vi så ofta är, och det är en sådan tröst för oss som också är människor och ibland har svårt att ta till oss vad Jesus säger. Det är i samtalet först efter att Jesus har lämnat de två lärjungarna som det börjar stå klart för dem vad de har varit med om. Jesus lever verkligen – och det förändrar allt – det är grunden för det hopp lärjungarna (och du och jag!) kan ha. De berättar vidare till andra vad de varit med om. 

Det är ett rop som ljuder ända till dig och mig – låt oss finna tröst och vila i det hopp som kommer till oss – som vi inte behöver bära på utan som bär oss, genom allt. Jesus Kristus har vunnit segern – dödens makt är bruten! 

Vad april kommer att bära med sig av förändrade restriktioner för gudstjänstsamlingar, det återstår att se i skrivande stund. Men vi hoppas – och ber – för att det snart blir möjligt igen att samlas. Notera gärna i din kalender att vi den 24-25 april har inspirationshelg, med besök av Magnus Persson (präst i EFS, inspiratör och samverkanssekreterare). Temat för helgen är “Som ringar på vattnet” och fokus kommer att läggas på mission och hur vi gör för att nå ut med budskapet i vårt närområde – ge berättelsen, evangeliet om Jesus Kristus, vidare till andra. 

“Dödens portar kunde ej

hålla honom fången,

inte vakter och sigill.

Men i soluppgången kom han, 

bland de tolv han är.

Än han ut oss sänder,

är bland oss och ger den frid

som ej världen känner.”

(SvPs 470:4)

Guds rika välsignelse över dig!

Emmeli Karlsson Lundmark, präst o föreståndare  

Kategorier
Föreningen Styrelsen

Vasakyrkans medarbetarteam

Vasakyrkan har i dagsläget tre anställda, två på heltid och en på halvtid. I verksamhetsplanen för 2021 belystes väldigt kort vad de har för arbetsuppgifter.  Här kommer en utförligare beskrivning för vad som de gör i sitt arbete. Det har varit en del frågeställningar runt tjänsterna och alla har inte känt till vad styrelsen tänkt runt dem. Vi har t.ex. inte förut haft tjänsten verksamhetsledare så det behövs en förklaring vad den tjänsten innebär. Beskrivningarna av de olika tjänsterna är inte helt kompletta utan ger huvudinriktningarna i vad våra anställda gör.


Emmeli Karlsson Lundmark (arbetar 100 %) är präst och föreståndare i Vasakyrkan. Det innebär att hon har ett övergripande andligt ledarskap för föreningens medlemmar och anställda. Emmeli har även ansvar för att våra gudstjänster samverkar och leder mot visionen. Hon predikar och säkrar upp resurser för gudstjänsternas genomförande.

Att utbilda och vägleda i trosfrågor och bibelkunskap är prästens uppgift. Emmeli ska se till att våra ledare har en relevant kunskapsnivå så att de sedan själva kan sprida kunskap vidare. Smågrupper är ansvarsområde där utrustande undervisning behövs där Emmeli ansvarar för den andliga biten.

Att skapa samarbeten med andra kyrkor i Umeå och utveckla det som redan finns runt samarbeten för att Vasakyrkans strategi runt diakoni ska bli genomförd är ett ansvarsområde för Emmeli.


Tjänsten verksamhetsledare och musiker som Anna Duveskog (arbetar 100 %) har kompletterar prästtjänsten. Det innebär att om prästen har det andliga ansvaret så har verksamhetsledaren det praktiska ansvaret. Anna har ett övergripande ansvar för att verksamheter som Vasakyrkan har och kommer att ha, planeras och genomförs på ett relevant sätt.

Det innebär att Anna har kontakt med de olika grupper och kommittéer som finns och hjälper till att koordinera dessa. Som exempel kan nämnas att för verksamheten på Backen, under sommaren, ska både Kulturveranda, Backenkommittén, mötesplanering mm. samordnas.  På liknande sätt håller Anna även ihop andra delar av verksamheten, med det stöd och hjälp som behövs. Att vara verksamhetsledare i Vasakyrkan innebär att vara spindel i nätet för allt praktiskt som görs.

I tjänsten som verksamhetsledare ingår även ett liten del administration. Anna ska leda och fördela administrativa uppgifter för både medlemmar och anställda samt ansvara för att budgeten för kollegiet hålls. Anna är av EFS Västerbotten även utsedd till arbetsmiljöansvarig för Vasakyrkan.

Anna är arbetsledare för kollegiet. Hon samordnar kollegiets gemensamma uppgifter och genomför även löne- och medarbetarsamtal.

Som musiker ansvararar Anna för Vasakyrkans musikverksamhet och hon är även körledare för en av våra körer.


Kristina Sturk Steinwall (arbetar 50 %) arbetar som musikkonsulent i Vasakyrkan. Kristina sjunger och spelar vid våra gudstjänster. Inom området barn driver Kristina både Amigos och Bäbissång. Kristina genomför familjegudstjänster och stöttar våra söndagskolledare.


Med dessa ord om våra tjänster och anställda vill jag förtydliga vad som utförs och vem som gör vad i Vasakyrkan. Styrelsen ser att kollegiet kompletterar varandra och att de tillsammans gör ett väldigt bra arbete. Jag vill även betona att inget är som vanligt i dessa pandemitider och de initiativ som kollegiet tar visa på ett väldigt stort ansvarstagande. Tack Emmeli, Anna och Kristina för vad ni är och gör. 

Peo Einemo, ordförande Vasakyrkan

Kategorier
Föreningen Styrelsen

Rapport från styrelsen

Den 18 mars höll styrelsen sitt första sammanträde sedan årsmötet. Vi började med en presentationsrunda och funderade över  vilka förväntningar vi har för året och hur lever vi upp för Vasakyrkans Vision som är: Att leva – nära Jesus – nära varandra – nära omvärlden.

Styrelsen har gjort en utvärdering av styrelseåret 2020/2021 som nu Simon West sammanställt. En arbetsgrupp tog fram förslag på förbättringsåtgärder utifrån Simons sammanställning. Följande förbättringsåtgärder beslutades att införas: 

1. Utskott
  • Arbetsutskott (AU) ska: 

Förbereda och följa upp styrelsemöten

Identifiera viktiga och strategiska frågor som behöver behandlas i styrelsen

Besluta i vissa ärenden som inte behöver behandlas i styrelsen

  • Informationsutskott ska: 

skapa förutsättningar och strategier för föreningens informations och kommunikationsbehov.

  • Diakoniutskott ska:

definiera vad det innebär att arbeta diakonalt i Vasakyrkan. Vilka och hur möter vi nya människor i Vasakyrkan

  • Ekonomiutskott ska:

ta fram ett helhetstänk runt ekonomi. Det innebär att både utgifter och intäkter ska ses över

  • Fastighetsutskottet ska: 

hantera både skötsel och underhåll av fastigheterna. 

se över kommande behov av ombyggnationer m.m. Utskott som redan finns.

  • Ungdoms-/Unga vuxna utskott ska:

lyfta fram ungdomsarbetet i olika plan i föreningen och samordna med andra verksamheter så att de ungas behov tas tillvara. 

Utöver de nämna utskott så får vi inte glömma alla andra utskott/grupper som fungerar bra i föreningen.

2. Interna styrelseförbättringar

För att effektivisera styrelsearbetet kommer styrelsen framöver arbeta mer strukturerat och börja använda:

  • Ny dagordning för styrelsemöten
  • Beslutsunderlag behövs för att säkerställa att rätt beslut tas.
  • Årshjul för styrelsearbete behövs så att det finns god framförhållning och att det ges tid för visions och strategifrågor. 

Årsmötet 2 mars hölls digitalt pga. pandemin. Glädjande nog så var 47 personer med. Vi hoppas på ett fysiskt årsmöte nästa år. Lättare att ställa frågor m.m.

3. Anmälan till kommande årsmöten

Anmälan till kommande årsmöten för EFS Riks och EFS Västerbotten kommer att finnas på vår webb, under aktuellt, och i månadsbladet.

  • EFS i Västerbotten 8 maj i Robertsfors – Digitalt? Beroende på folkhälsomyndighetens föreskrifter om begränsade samlingar återkommer EFS i Västerbotten med information om hur årsmötet kommer att genomföras. 
  • EFS Riks 14 – 16 maj sker digitalt i år. 

Kollegiet: Emmeli, Anna och Kristina gör ett fantastiskt arbete trots pandemin. Lite tungt emellanåt, när man inte kan/får träffa medlemmarna och andra härliga människor i kyrkan. 

Vi får be för dem och deras familjer.

Nästa styrelsesammanträde blir den 20/4. 

Styrelsen gm Eva L K

Kategorier
Gudstjänst Mission

Som ringar på vattnet

Inspirations-helg med Magnus Persson 

24-25 april i Vasakyrkan

Hur gör vi för att nå ut? Hur blir jag en bärare av berättelsen om Evangeliet till Umeå? Hur gör vi mission? Hur kan jag vara med och skapa ringar på vattnet? 

Magnus Persson, präst i EFS, är inspiratör och samverkanssekreterare i EFS Sverige. Tidigt i höstas hade vi besök av honom, då med rubriken “Helkyrklighet – allt tillhör oss”. Nu är det dags för ett nytt besök – denna gång med rubriken “Som ringar på vattnet”. Det blir utrustande undervisning, panelsamtal och söndagsgudstjänst. Ett mer detaljerat program (och ev möjlighet till anmälan för deltagande på plats) kommer lite längre fram när vi vet hur förutsättningarna för att samlas i kyrkan ser ut. Helgen kommer att livesändas på Vasakyrkans kanal på YouTube, men vi hoppas också på att kunna ha fysiska samlingar. 

Mötesledare för lördagens undervisning och samtalspartner i panelsamtalet är Emmeli Karlsson Lundmark. 

Lördag 24 april

10:00-12:00 Undervisning (paus 11:00-11:15)

Tid för lunch

13:30-14:30 Undervisning

Fikapaus

15:00-16:00 Panelsamtal och tid för frågor

Söndag 25 april

11:00 Gudstjänst, ev med nattvard